Gagnefs kyrka

Vi citerar från Erik Sundlöfs ”Olaus Laurentii Släktbok I”:
”Enligt gammal tradition skall ett träkapell ha funnits vid norra ändan av Långgattu. Under 1200-talet torde en liten stenkyrka ha uppförts på nuvarande kyrkplatsen. Kyrkan utvidgades under 1400- och 1500-talen samt mellan åren 1674 och 1690. Åren 1771-1772 byggdes tornet och kyrkan fick då sitt nuvarande utseende.

Inuti kyrkan finns bl. a. altarskåpet från 1500-talet, vilket anses var unikt for Dalarnas län. Vidare lägger man märke till de från senare år stammande korfönstren med motiv från bygden. Ovanför dörren till sakristian ser man en målning av Otilia Adelborg med motivet S:t Göran och draken.

År 1946 ombyggdes orgeln under överinseende av gagnefssonen, tonsättaren och professorn Oskar Lindberg. Den nya kyrkorgeln invigdes den 15 december 1946 av Biskop John Cullberg. Borlänge Tidning skrev om invigningen:

Det var en stor dag för Gagnefs församling, Dalarrnas län, Dalarnas län men också en stor dag för den Lindbergska syskonskaran. Professor Lindberg var mannen bakom verket, och han hade god hjälp av sina syskon. I kören medverkade systrarna Anna, Hilda och Kersti. I orkestern satt brodern Albert, kantor i Djura, och i högmässan officierade prosten Sven i Leksand.

Den stora orgeln var pampig och professor Lindberg utnyttjade också dess rika möjligheter i alla de musikstycken han framförde. Kanske spelade han med alla de tre tusen piporna igår för att riktigt låta församlingsfödd a höra att den orgeln räcker länge för deras kyrkomusik. Och församlingsfödd a var nöjda. Det var vackert, det tyckte de allesammans och kanske kom den gagnefskullan sanningen nära som sade att det var så vackert ”att hon skalv”.


Kyrkan har två sentida och mycket vackra korfönster, utförda av konstnären Anders Gabrielsson, sonson till kyrkoherden (1897-1906) i Gagnefs församling, Johan Gabrielsson.

Bilden t.v. föreställer Oskar Lindberg (1887-1955) vid sin orgel i Engelbrektskyrkan där han verkade som organist från 1914 till sin bortgång 1955. Under lång tid var han också lärare i harmonilära vid musikhögskolan. Han var ledamot av Musikaliska Akademins styrelse och hedrades under sin levnad med professors namn, hedersdoktorat vid Stockholms läns högskola samt förtjänstmedaljen Litteris et artibus.

Bilden och ovanstående text är hämtad från programbladet för ”MINNESKONSERT till 25-årsminnet av tonsättarens bortgång” i Engelbrektskyrkan söndagen den 2 november 1980.