Herr Olof torde ha varit från "södersta gården" i Borlänge i Stora Tuna, församling. år 1571 är han bosatt där. Tydligen har han då ännu icke fått präster1ig befordran trots den rekommendationsskrivelse från konungen till biskopen, som han 5 november föregående år lyckats utverka. I Gagnef återfinnes han i början av 1573, eftersom han utskrivit tionderegistret för detta år.
    Den 16 februari 1577 underskriver han i Stockholms län anslutningen till liturgien, likaså 1593 Uppsala mötes beslut. Den 20 februari 1594 giver han på samma plats konung Sigismund sin trohetsed. Såsom medlem av domkapitlet är han 1595 närvarande vid riksdagen i Söderköping och underskriver 17 oktober rådets och ständernas samfällda svar på hertig Karls propositioner. Påföljande år är han tillstädes i Rättvik, då ständerna i kontraktet ansluta sig till riksdagsbeslutet. Likaså underskriver han i Leksand 12 november 1598 Dalarnas läns och Bergslagens beslut att stödja hertigen. Trohetseden till konung Sigismund uppsäger han i skrivelsen 17 juni 1605.
----
    Socknen (Gagnef) utökades 27 februari 1600 därigenom att Bäsna lades hit från Stora Tuna, församling (W). Ansökan hade gjorts av bäsnafödda för den långa vägens till Tuna skull. å andra sidan minskades pastoratet, då Bjursås, som tillhört åls f�rsamling, , Dalarnas läns annexförsamling nu blev självständigt. Under 1577 hade Djurbygge (Liurbygge) treding fått försvara laxfisket vid Storstup mot "några bönder i Västerdalarna i Malung", som sökte "göra dem hinder och tillägna sig något av det laxfiske, som samma treding av ålder haft". Konungen förbjöd den 18 november att fortsätta härmed.
    Den 9 december 1591 bjuder herr Olof upp ett fäbodställe på åls f�rsamling, , Dalarnas län byggeskogen, köpt för 3 fat, 200 dlr och 2 mk osmundjärn. En systerdel i gården i Borlänge, 2 spannasäde stor och köpt för 18� dlr 43 ld silver, uppbjuda 1593 han och Simon Tomasson, tydligen en släkting. Samma år börjar han skaffa sig del i ett hemman i "Södra Liur" i Gagnef. Vid tinget 19 december bjuder han upp "en tredjepart". Tillhörande äng Stentäpp, Ljureshaga och Stusbodarna togos med 1600. Under 1602 och 1603 utökas innehavet i hemmanet till hälften, varjämte äseäng och halva Ljureshaga tillkomma. åren 1603, 1605 och 1606 bjuder han upp en äng vid Bodarne köpt för 10 dlr.
    år 1606 är han ur mantal såsom varande över 60 år gammal. Påföljande år erlägger han kröningsgärden. S. å. har han dött. Detta torde ha skett på sommaren eller hösten, eftersom efterträdaren tagit vid 3 sönd. i Advent.
    Olaus var gift 1) med okänd 2) med marsgareta Nilsdotter, som 1598 frikännes för beskyllningen att ha "trollat herr Olof till sig" och som 1606 är över 60 år gammal. ännu 1632 bor hon kvar på halva hemmanet i Djurås, vilket hon enligt kungl. brev 14 november 1613 hade skattefritt."
    Ur Gunnar Ekström: "Västerås Stifts Herdaminnen, återstående församlingar, sidan 507" finner man ytterligare: